- There's an eclipse in your eye where I used to shine



all the truth that I needed was right there in your smile


Carolina

- 23.56

You with the sad eyes
Don't be discouraged
Oh I realize
It's hard to take courage
In a world full of people
You can lose sight of it all
And the darkness there inside you
Makes you feel so small

But I see your true colours
Shining through
I see your true colours
That's why I love you
So don't be afraid to let them show
Your true colours
True colours are beautiful,
Like a rainbow


Show me a smile then,
And don't be unhappy, can't remember when
I last saw you laughing
If this world makes you crazy
And you've taken all you can bear
You call me up
Because you know I'll be there


Jag bär dig <3

- 13.04



"I can't wait till that day I wake up next to a guy that just look at me like I'm the whole world"

True that.


Carolina.

- Never think

Jag fick nyss en massa varma minnen. Gud vad jag saknar dem, dig. Förlåt men ibland är det så jäkla svårt att vänja sig med hur allt är idag. Ibland vill jag bara sitta sida vid sida och bara glömma tid och rum medan solen går ner. Låta samtal rinna över tunga stenar till ett annat. Ligga och lyssna på musik som skakar om i hjärtat. Tro på något. Full med framtidsvision.


I should never think
What's in your heart
What's in our home
So I won't

I'll try to decide when
She'll lie in the end
I ain't got no fight in me



I coming out in this all wrong



- 12.58

"They were supposed to say I'm sorry, I love you' not 'You're dead, let's disco!"

Jag såg nyss klart på SATC-avsnittet då Mirandas mamma dör, och massor av känslor och minnen flög över mig. Minnet över att det inte finns något rätt ord att säga för att ta bort någon annan smärta. Jag önskar att det gick.

Carolina.

- I couldn't help but wonder...

Kanske det beror på alla Sex and the City-avsnitt jag sett den senaste tiden eller så är det för att den meningen har dykt upp likt pop-up rutor i mitt huvud den senaste tiden, men jag har kommit på mig själv att fundera väldigt mycket på min omgivning, och mig själv. Det förvånar mig faktiskt lite att det finns så många frågetecken i mitt liv, antagligen i allas liv, fast det kanske är bra. Vi kanske är alldeles för bortskämda idag att all information finns att hitta så vi blir chockade över att livets frågor inte kommer av sig själv när man tycker på enter. Kanske så är vi för otåliga i den här informationella epoken så att de minsta lilla obesvarade frågorna känns som jordens undergång? Det kanske är nyttigt för oss att inte få svar på vissa frågor som skaver mellan våra hjärnbalkar även om klådan är outhärdlig. Kanske behöver vi någon form av mystik och förvirring?

Under min senaste cigarett rörde sig frågan "Vart tog det vägen" sig ner i maggropen med det svidande svaret "Jag har ingen aning". Det har jag frågat mig så många gånger, men aldrig högt. Nu slog det mig, kanske är det så att jag inte vill veta, för att behålla något av det för mig själv, som ett av mina finaste minnen? Annars skulle jag ha kunnat fråga efter svar, men kanske få ett jag inte vill ha. Måste vi verkligen veta allt?


Carolina.

- Glad Påsk

När man får reda på att vi ska ha middagsgäster mitt i bakfyllan av att mamma är uppklädd och vacker så är det kanske dags att tänka på att åtminstone ta på sig en bh och borsta tänderna.




Gårdagen var trevlig, som förgående inlägg kanske visar haha. Men Fia hon kan hon, ta fram bra sidor hos mig. Med henne har man aldrig tråkigt.





Det är otroligt med sol idag och det ger en massor av vårkänslor. Just nu sitter jag och är kär i någon som inte finns haha. Idag är en bra dag. Oavsett allt. Man vill bara sitta ute i solen och kedjeröka med en bra vän och musik. Jag lyssnar på soundtracket till Upp till kamp! Sommarkänsla 3000.





Ikväll vill jag se folk. Göra vad som helst som känns värt. Träffa en, två eller sju pussungar. Och några nya vore trevligt.


PUSS!


- För Fia

Jag sa till henne ikväll att jag oftast lägger in ett fylleinlägg när jag är med henne, så här, inte världens bästa idé men!

Jag har haft en super kväll i våran bubbla, men någonstans där kröp några saker in, en som jag inte vet hur jkag ska hantera och en annan jag minst av allt vet hur jag ska hantera! Den sista saken är så vacker så jag vill döö!

Men jag kom faktiskt på världens bästa sak ikäll, som jag tänker genomföra när åtminstone den minsta lilla smula mod kryper i min kropp, för just nu är den på noll, den är på tunghäfta-läge, så alltså på skriva/säga-men-inte-skicka/säga-läge. Men jag har nyss lyssnat på den låten, och du är vacker. Men nu äter jag på mitt påskägg min mamma la på min säg och lyssnar på Robyn och tänker på Ida. Jag saknar Ida.

Jag skulle nästan kunna döda för att veta.


En två glas rött och tre flaskor öl - Carolina.

(du gör mig så jäkla glad för något jag inte vet varför och ännu mindre vet du något skriva det klassiska "jag ska letaxxxxxx)- jag är en i mängden)

(jag kommer ångra det här i morgon.)

(men jag kommer skissa på vad jag tänker säga)

( jag behöver lära känna dig och se alla fel tror jag)

(fan vad många "()" det blev)

(Nu Sex and the City sen sova)

RSS 2.0