Olina

I natt ville jag ringa dig. Jag har aldrig känt ett sådant tungt behov. Vi var aldrig de som ringde varandra och pratade hela natten om ingenting, men ändå var det något i mig som skrek att jag behövde det. Jag slog till och med ditt nummer, fingrade på den gröna luren, sen slog jag igen luckan. Jag visste inte vad jag skulle säga till dig, jag visste inte om det skulle göra dig något ont. Jag antar att jag bara saknar dig, jag antar att det är därför jag bara lyssnar på din musik och inte min. Även fast den är bra.

det är så många människor som fallit där jag gått
i den eviga vintern har Jag begått så många brott
alla skuggor längs vägarna är människor Jag mött
alla dom som jag lämnat när dom legat i diket och förblött

Jag är en idiot som aldrig förstått
att förråda en vän är det värsta av brott
Jag skrattar inte längre Jag mår illa när Jag ler
Jag lämna dig till vargarna och bara gick min väg


Jag är en idiot - the end