- 08.02
Don't stop
Give me give me give me what you got got
Cause I can't wait wait wait any more more more more
Don't even talk about the consequence
Cause right now you're the only thing that's making any sense to me
And I don't give a damn what they say, what they think think
För ni vet inte, vi vet.
Och jag kom nyss på att jag glömt bort min och Fias pepp låt! Skammligt.
Coco Cherie
Give me give me give me what you got got
Cause I can't wait wait wait any more more more more
Don't even talk about the consequence
Cause right now you're the only thing that's making any sense to me
And I don't give a damn what they say, what they think think
För ni vet inte, vi vet.
Och jag kom nyss på att jag glömt bort min och Fias pepp låt! Skammligt.
Coco Cherie
- ord som egentligen inte existerar
Det känns som att jag har tappat lite det här med att skriva, eller så har jag funnit balansen i cencuren. Vilket som så saknar jag att slänga ur mig ord som jag senare läser och kommer tillbaka till. Jag tycker om att höra hur tangenterna smattrar ikapp med antagligen Kings of Leon. Ibland tycker jag om att bara rulla igenom min blogg och se svåra tider smälta samman med skratt som klingar i hjärtat. Antingen så är det att jag står och stampar i ett uppehållsrum i mitt huvud där det är kaos som behövs ordnas upp eller så har jag funnit platsen av ro och säkerhet. Jag kan inte riktigt definiera det.
Jag sitter hemma hos min mamma i Söderhamn, där tiden tycks har stått stilla, men kaffemugg och Use Somebody. Det känns tryggt här men samtidigt skrämmande, att jag under en månad har förändrats. Eller jag kanske inte har det utan intelar mig själv att jag har det för att man borde. Men det spelar ingen roll, ärligt talat, förr eller senare hamnbar man väl i detta tillstånd då man en gång slitits ut ur tryggheten för att flyga av egen kraft och sedan återvända. Ett bitterljuvt möte med sitt förflutna och sin framtid.
Jag känner mig glad, lycklig och rofylld. I själen. Ett stabilt tillstånd som under hösten fylls på av färg och det bitterljuva, som jag så många gånger tjatat om. Det var ett bra tag sedan jag kände mig säker i mig själv på det här sättet. Jag känner mig bra på något, och har något som bara är mitt. Även om jag inte har kommit till min topp så vet jag att jag har goda chanser att ta mig dit. Jag har ett självförtroende som inte är en produkt av något utifrån utan det kommer från mitt inre.
Ikväll skulle jag vilja slöhänga med några vänner, kanske dela en pizza eller bara ta en biltur. Det känns rätt just nu. Undrar om det är någon som delar min tanke.
Jag sitter hemma hos min mamma i Söderhamn, där tiden tycks har stått stilla, men kaffemugg och Use Somebody. Det känns tryggt här men samtidigt skrämmande, att jag under en månad har förändrats. Eller jag kanske inte har det utan intelar mig själv att jag har det för att man borde. Men det spelar ingen roll, ärligt talat, förr eller senare hamnbar man väl i detta tillstånd då man en gång slitits ut ur tryggheten för att flyga av egen kraft och sedan återvända. Ett bitterljuvt möte med sitt förflutna och sin framtid.
Jag känner mig glad, lycklig och rofylld. I själen. Ett stabilt tillstånd som under hösten fylls på av färg och det bitterljuva, som jag så många gånger tjatat om. Det var ett bra tag sedan jag kände mig säker i mig själv på det här sättet. Jag känner mig bra på något, och har något som bara är mitt. Även om jag inte har kommit till min topp så vet jag att jag har goda chanser att ta mig dit. Jag har ett självförtroende som inte är en produkt av något utifrån utan det kommer från mitt inre.
Ikväll skulle jag vilja slöhänga med några vänner, kanske dela en pizza eller bara ta en biltur. Det känns rätt just nu. Undrar om det är någon som delar min tanke.
She said call me now baby, and I'd come a running.
She said call me now baby, and I'd come a running.
If you'd call me now, baby then I'd come a running.
I'm on call, to be there.
One and all, to be there.
And When I fall, to pieces.
Lord you know, I'll be there waiting.
To be there.
To be there.
Coco Cherie.
- 16.12
Söndag känns väl ändå som en riktig bloggdag? Att läsa och skriva blogg. För mig iallafall. Man brukar ju ofta inte göra så mycket annat än att smyga omkring i myskläder och nynna på någon trevlig melodi. Jag älskar söndagar, lika mycket som jag hatar dem. Jag känner mig alltid tankfull, en yttre lugn som sätter igång tankeverksamheten. Söndagar känns som någon form av självinsiktsdag. Eller nej, insiktsdag. Då människor får en chans att gå till djupet av ingenting eller allt. Fast många kanske gör tvärtom, och stänger av allt för en gångs skull. Hur som helst så är söndagen en dag tillängnad åt sig själv. Det är min åsikt.
Jag brukar ofta känna mig mer eller mindre inspirerad på dagar som denna, fast många gånger känner jag mig för trött och lat för att ens göra det minsta.
Coco Cherie
Jag brukar ofta känna mig mer eller mindre inspirerad på dagar som denna, fast många gånger känner jag mig för trött och lat för att ens göra det minsta.
Coco Cherie
- Funhouse
Varför ska alla mina vänner ha pojkvänner för tillfället? och den enda som inte har det ska på en kompis-mammas-fest? Det är kvällar som denna det suger. Annars så är jag överlycklig för dem men nu tycker jag mest synd om mig själv att alla, just ikväll ska mysa med deras plus en. Jag vill göra något! Vara social, skratta, prata, umgås. Helst inte se någon dålig filmrepris på tv med en bakismamma. BABADAM!
Coco Cherie
Coco Cherie
- 08.14
Om du är solen i regnet så är jag en regnbåge.
Coco Cherie
Coco Cherie
- Phalaenopsis
Pust! Jag orkar inte göra mer än att sitta. Helt sjukt, jag har praktiserat i två dagar nu och jag är helt öm. Jag förstår inte, jag är ju van att gå och stå hela dagarna i skolan, så jag kan inte begripa varför kroppen tar emot nu. Fast jag har kul, det är väl det viktigaste, även om man känner sig lite dum och okunnig - lite snurrig med. Fast det är ju faktiskt bara min första praktikvecka, femte skolvecka, så nästa år kommer det inte vara några problem. Men när man står där med armarna hängandes och frågetecknet inpräntat i pannan känns det lite hemskt eftersom jag avskyr att bara stå ivägen och inte kunna ta tag i där det behövs ta tag, eller rättare sagt inte veta vart det behövs och måste vänta på att någon ska säga till eller att man måste fråga 13786218471689 saker. Men men, jag lär mig och det är det som är det viktigaste.
Idag kom det in en leverans med massa orkidéer och jag blev helt salig. Orkidéer är så jäkla vackra! Så fick jag hjälpa Frida med dekoren ute i butik och fönster lite, det kändes bra att jag faktiskt får vara med lite här och där. OCH det var en söt liten tant, som jag känner igen men kan inte placera, som såg att jag var praktikant men sa "Vill du försöka hjälpa mig? Jag har god tid på mig så lär dig du :)". Det gjorde mig verkligen glad och optimistisk så resten av dagen kändes inte så dum ändå.
Nu känns det att det är skönt att vara hemma i Söderhamn ett tag faktiskt. Att bara få slappa med Fia eller ta en rök med Anton, skratta med Marina och stöta på andra fina. Fast det sjuka är att nu saknar jag ju Lisa och Linnea istället. Haha. Fast den jag saknar mest nu är Linus. Jag drömde om honom i natt, och jag har tänkt på honom idag. Helt sjukt hur man helt plötsligt inser att man inte har tänkt på en väldigt betydelsefull person på ett tag. Jag vet inte vad han gör nu, hur han mår, eller hur det är att bo sambo för honom. Bah! Jag vill träffa min Linus nu! och Malin! Sitta och röka under timlånga samtal med kaffe och bra musik. Men på fredag ska jag få umgås med Baby Bell iallafall ^^ och det är allt, vi behöver det.
I morgon fyllre min fina mammi år så grattis på henne! <3
Coco Cherie
Idag kom det in en leverans med massa orkidéer och jag blev helt salig. Orkidéer är så jäkla vackra! Så fick jag hjälpa Frida med dekoren ute i butik och fönster lite, det kändes bra att jag faktiskt får vara med lite här och där. OCH det var en söt liten tant, som jag känner igen men kan inte placera, som såg att jag var praktikant men sa "Vill du försöka hjälpa mig? Jag har god tid på mig så lär dig du :)". Det gjorde mig verkligen glad och optimistisk så resten av dagen kändes inte så dum ändå.
Nu känns det att det är skönt att vara hemma i Söderhamn ett tag faktiskt. Att bara få slappa med Fia eller ta en rök med Anton, skratta med Marina och stöta på andra fina. Fast det sjuka är att nu saknar jag ju Lisa och Linnea istället. Haha. Fast den jag saknar mest nu är Linus. Jag drömde om honom i natt, och jag har tänkt på honom idag. Helt sjukt hur man helt plötsligt inser att man inte har tänkt på en väldigt betydelsefull person på ett tag. Jag vet inte vad han gör nu, hur han mår, eller hur det är att bo sambo för honom. Bah! Jag vill träffa min Linus nu! och Malin! Sitta och röka under timlånga samtal med kaffe och bra musik. Men på fredag ska jag få umgås med Baby Bell iallafall ^^ och det är allt, vi behöver det.
I morgon fyllre min fina mammi år så grattis på henne! <3
Coco Cherie
- 21.24
Gaah! vad är det som händer?! inget bloggande! Kan iof vara pga bristande datormöjligheter. Men nu sitter braiga Linnea, Lars och Lisa (en jäkla massa L, jag vet, snart blir jag vär "Lina" med) och ger mig Doolies. Det är fint. Vi är alla eninga om att vi inte kan förstå att vi har gått tre veckor redan och åker hem nästa fredag. Det kommer kännas konstigt att inte bli skrämd av Lisa, eller hitta knepiga saker i köksgången av Linnea, eller tillochmed att bli ihjälkittlad av Lars. Men det är bara en månad hemma. Sen kommer jag hem till min andra familj. SEN SKA JAG FAMEMIG TILL SUKAN OCH MIN CAROLINE I EN MÅNAD!
PUSS
PUSS
