Olina

Måndag. De flesta gruvar sig för denna dag varje vecka, jag brukar vanligtvis längta. Men idag, jag kan inte riktigt sätta fingret på det, något känns inte helt okej. Du vet, en underliggande gnagande känsla att något är fel eller har glömts bort. Jag vaknade så, inget har hunnit påverka mig ännu, inte åt något håll. Vanligtvis brukar sol, kaffe och musik, och framförallt Pole dance göra mina måndagar väldigt lyckliga. Och jag har ju faktiskt haft en toppenhelg som borde ha hållt sig kvar så som bra helger brukar.



Kanske är det en underliggande stress. Kanske är det rädslan över att det är så mycket som går bra nu, det låter helt sinnessjukt jag vet. Eller är det allt jag vill hinna med att göra men det alltid kommer till att pengar hindrar mig, eller rättare sagt bristen av dem. Hur det än ligger till så ska jag nog helt enkelt bara ignorera skavet på insidan och uppskatta min omgivning idag. Som Frida brukar säga "Det är bara att bita ihop och köra".

Jag ska nog göra precis så, inte tänka bara göra. In i duschen, ner på stan, ut till Ljusne. Precis så. I morgon börjar jag ju även min praktik, på Finess haha, men vad som helst är bättre än att gå hemma. Jag trivs ju där och vi två, jag och Frida, är så bra på att fördriva våra dagar tillsammans.

Jag vill tillägga också att något definitivt inte är rätt. Mitt kaffe smakar tequila!

Carolina.

Jag och Maria var utklädd igår iallafall, väldigt många var töntar utan utklädnad, lite för många. Men vi hade det sjukt roligt hon och jag.

Carolina.

A little bit of naughty is a little bit nice
She's a whole lot of glam, sweat, sugar, sex, spice
Go shimmy, shimmy, strut, strut
Give a little work, what?
Up on the table
We'll be dancing all night


C.

Bara för Idas blogg är bland de bästa bloggarna i min blogglista och att det faktiskt är hennes födelsedag idag! Massviss med gratulationer till dig snygging, du borde komma upp till Söderhamn så kan vi fira big time ;)

Def Leppard – Pour Some Sugar On Me - jag hoppas du laddar med den här när du väl ska fira.

Carolina.

Den flickan mötte varg i skogen
och vargen sa dig vill jag ha.
Och flickan nekade och veka
men så tog hon mod till sig och så hon sa,
Då må du mig vara trogen
och aldrig vilja ha nån ann.
Och vargen log och hand han tog
och sa att vargakärleken är sann.
En varman hand mot kallan loven,
jag ska göra dig till min.
Känn hjärtat sticka du vargaflicka,
jag undra vad den tösen har uti sitt sinn.
En varman hand mot kallan loven,
flickan tog i handan sin.
Hör vargar yla
i vinterkyla jag ska göra dig till min.
Å ulven tog sin tös på ryggen
och träden blixtrade förbi.
När vargen drog och käften slog,
genom mörka skogen i vargaraseri.
Å över moss och över hyggen,
for dom som en iskall vind.
Och i kärlihet tösen pälsen slet
och kyste varsamt gråbens kind.
Hem till vargamannens kula
de kom dom på ett ögonblick.
Och tösen lekte och ulven smekte
allt med sin tand och klo så nätt och ömt det gick.
Och under fullmånen den gula
dansade de med varann.
Och tösen hand satte ulv brann
och deras vargahjärtan smälte samman och de brann.
I en varman hand mot kallan loven.
Ja, jag ska göra dig till min.
Känn hjärtat sticka du vargaflicka,
jag undra vad den tösen har uti sitt sinn.
Varman hand mot kallan loven,
flickan tog i handan sin.
Hör vargar yla i vinterkyla,
jag ska göra dig till min.
Och våren kom till vargaskogen,
tillsammans gick dom ut på jakt.
De mot sommaren lida,
och vid flickans sida,
fanns han troget kvar som han sagt.
Men för flickan var nu tiden mogen,
än längre hennes hjärta brann.
Och dagen grydde och flickan flydde,
för att söka en annan man.
Men det budet snart till gråben nådde
och gråtande så sprang han ut.
Och över berg genom ben och märg,
kunde männen höra vargens brustna hjärtas tjut.
Och tösen nya karlen rådde
att rid iväg för fullan hov.
Men trotts hästens dans
fick han ingen chans,
nej mannen föll för *vargen* rov.
I en varman hand mot kallan loven.
Jag ska göra dig till min.
Känn hjärtat sticka du vargaflicka,
jag undra vad den tösen har uti sitt sinn.
Varman hand mot kallan loven,
flickan tog i handan sin.
Hör vargar yla i vinterkyla,
jag ska göra dig till min.
Men flickan visste att ulvar elden skydde,
så hon satte eld på hela byn
Sin by i eld hon döpte,
och männen löpte,
alltmedan slog högre upp i skyn
men se den ulven aldrig flydde
tillsammans gick de upp i fyr.
Mot varandras arm i en eld så varm,
fick vargamann och mö sitt sista äventyr.
I lågan av den röda glöden,
änn en gång de båda brann.
Utav lågor kysst sen blev allting tyst,
men tystnaden vittnar om att vargakärleken är sann.
Tillsammans fick de möta döden,
tillsammans fick de brinna ut.
Och i hettans plåga och eldens låga
fann de två varann igen tillslut.
I en varman hand mot kallan loven.
Jag ska göra dig till min.
Känn hjärtat sticka du vargaflicka,
jag undra vad den tösen har uti sitt sinn.
Varman hand mot kallan loven,
flickan tog i handan sin.
Hör vargar yla i vinterkyla
jag skall göra dig till,
jag skall göra dig till,
jag ska göra dig till min.



Carolina.

Idag sitter jag här med lite feberfrossa. Jag letar efter lite jobb, dricker lite kaffe, har skön musik i högtalarna och läser en väldigt fin blogg http://leloveimage.blogspot.com - ibland är det lite mysigt att vara lite sjuk.

"Seth: "Our noses grazed. And it was like the most sexually charged nose-graze in the history of nose grazes. It's essentially nose-humping, is what it is."



Nu ska jag kolla på O.C.

Carolina.

Too many shadows in my room
Too many hours in this midnight
Too many corners in my mind
So much to do to set my heart right

Oh, it's taking so long
I could be wrong, I could be ready
Oh but if I take my heart's advice
I should assume it's still unsteady
I am in repair, I am in repair

Stood on the corner for a while
To wait for the wind to blow down on me
Hoping it takes with it my old ways
And brings some brand new luck upon me

Oh, it's taking so long
I could be wrong, I could be ready
Oh but if I take my heart's advice
I should assume it's still unsteady
I am in repair, I am in repair

And now I'm walking in the park
And all of the birds, they dance below me
Maybe when things turn green again
It will be good to say you know me

Oh, it's taking so long
I could be wrong, I could be ready
Oh but if I take my heart's advice
I should assume it's still unready
Oh, yeah, I'm never really ready
Oh, I'm never really ready

I'm in repair
I'm not together but I'm getting there
I'm in repair
I'm not together but I'm getting there

I'm in repair
I'm not together but I'm getting there
I'm in repair
I'm not together but I'm getting there

I'm in repair
I'm not together but I'm getting there
I'm in repair
I'm not together but I'm getting there

John Mayer – In Repair - Acoustic

Carolina.

Jag känner på mig att den här helgen är starkskottet för en väldigt bra period. Lite serienörds-umgänge med Magnus ikväll, det var ett tag sedan så det känns sjukt bra. Brunch och middag med antagligen hundra saker mellan hos Baby bell i morgon. Johan kommer hit i helgen så det blir nog säkert några trevliga stunder. På tidag kommer Marina den fina hem och är hemma enda tills på söndag! Och på lördagen kommer Maria hem och det är KlubbPepp.

Hur bra låter inte den veckan?!



Carolina - the happy cat

I am working oh so hard
To get back to who I used to be

Det brukar vara omkring den här tiden på året, även om den kan komma lite senare när gruset känns under skosulorna. Det är då jag reflekterar, över liv och tid. Jag har tendenser att lyssna på lyrik ur det förflutna och binda ihop det med nya toner. Jag går tillbaka för jag inte kan gå framåt. Funderingar kring vad jag har gjort med mig själv och minnet av andra. Jag kan se klart på vad som har förflutit under det senaste året. Många tror att jag är tyst och orden på dessa rader är det enda sättet för mig att kommunisera. Det kanske stämmer, jag kanske behöver Melissa Horns texter för att formulera mina egna tankar på ett papper. Jag är inte ledsen. Jag kanske bara är tankfull och fundersam. Som alltid har separationsångesten ett stort grepp om mitt hjärta men aldrig så att jag inte kan gå vidare. Som fröken Horn lägger ut i en text "jag tror vi ljög fast vi sa att det var sant, vi var aldrig kära i varann, det bara kändes likadant". Jag tror jag förlorade förmågan när jag förlorade hoppet. Nu försöker jag det hårdaste jag kan för att få tillbaka det, och komma in i mig själv igen. Eller kanske ut ur mig själv.


Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut

Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg

Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen

Jag gav upp för länge sen


Carolina.

Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är
Och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Ja jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Har jag förmågan att glömma bort

Carolina.

"Det är som att jag hela tiden måste påminna mig om att det var verkligt"

Carolina.

Egentligen så är det här det enda jag en dag vill ha.

C.

"Hon är som jag fast tvärtom, vi tänker lika fast på olika sätt. Men vi har alltid "en cigg över telefon" och hon har en så positiv attityd till allt jag tvekar över så hon gör det lätt, så som en mamma, en syster." - Det var några rader som flög ur mig när jag skulle bege mig till Västerås, när jag insåg hur jag skulle sakna. Nu är det dags igen fast tvärtom. Min Fiamariamums ska flytta till Stockholm.

Jag är ju jag och hon är ju hon. Jag är vid det här laget van att vänner flyttar från mig och jag från dem, jag har med min separationsångest gått genom tårar och skratt i dessa separationer. Fast 'separation' låter så negativt och så för alltid, det är ju inte det här. Det här är en chans för min vän att påbörja en ny del av sitt liv, och det glädjer mig. När Marina, Malin eller ja Caroline skulle flytta och dagarna närmade sig snabbare så var det många "Jag kommer sakna dig, jag älskar dig"-sms och konversationer som flöt mellan oss. Jag och Fia är något annat, vi är inte dem som uttrycker oss så sentimentalt, tur är väl kanske det, det behövs liksom inte. Men det här får bli det, ett sakneinlägg, en hyllning.

När Fia sa att hon skulle flytta till Stockholm, och när hon berättade att hon hade fått jobb, då slog tanken mig aldrig att hon inte skulle vara tillgänglig och här. Jag blev bara så himla glad för henne. Det kan nog vara för att jag vet hur mycket hon bara vill bort, hennes behov av nya erfarenheter och äventyr. Och kanske för att vi redan har gjort det, och Fia var en av de vänner som det inte spelade någon roll om jag var i Västerås, Söderhamn eller Göteborg - vi hade ändå en fin och enkel kontakt. Lite så som jag ser hela våran relation. Enkel och oansträngd.

Men jag kommer verkligen sakna henne. Spontaniteten hon tillför i mitt liv eller bara enkelheten i att ha en fin vän nära till hands. Men vi har alltid våra telefonsamtal, det är en fin idé, och om det går som jag hoppas så kommer jag ner till henne i sommar. Då får Stockholm passa sig!

Jag ser framemot chill på ballen fast på en filt på en gräsmatta med öl fast vin och spotify fast med telefonljud. Hon får avsluta mina meningar och säga det jag tänker på. Hon får vara Mimi och jag är Angel. Vi vårdar varandra.

Fia, hon och jag vet hur man lever livet.


Carolina.

Åh söndag, älskade hatade söndag!

Den här helgen blev inte riktigt som jag hade tänkt, med produktivitet och pyssling. Det har snarare varit på gränsen att jag har varit tvungen att flytta till gnällbältet. Feber, muskelvärk (inte träningsvärk), mensvärk, rastlöshet och huvudvärk. Jag har mer eller mindre legat ner hela helgen. Det gör egentligen ingenting, jag är ju arbetslös. Men det hade varit trevligt att få lite ordning, lite vår, umgås. Men men nu är det ju nästan slut på helgen iallafall och den har inte varit SÅ hemsk, det har funnits några ljusglimtar.

Jag har inga planer idag, lite dusch och raka benen kanske, definitivt krama på en liten bror och göra oansträngande småfix. Myssöndag alltså.

MED KAFFE!



Carolina.

Road trip baby!



Carolina.

Like two strangers turning into dust

Carolina.

Usch vilken orolig sömn jag har haft i natt. Det är dagar som denna jag är ganska glad över att jag är arbetslös och faktiskt kunde ta en extra timme i sängen - det behövdes. Rutinbehovet i mig säger att jobb till tre, fyra timmars sömn och inte så mycket mat inte är så jättebra för mig. MEN jag har haft en toppenhelg, från början till slut.

Fredagen var en riktig familjedag. Jag tog en promenad till stan med hela familjen och vi gick och handlade, det låter banalt men det var faktiskt ganska mysigt. Senare på kvällen så begav jag mig till min andra familj, frugan och adoptivhunden aka Långa. Fredagsmys med panacotta, jag åt två och Frida en halv. Jag försökte få henne att uppskatta Criminal Minds, det gick åt helvete, så vi bytte till Travel Channel där det var ett program om Sverige. Det var riktigt kul att se hur resten av världen ser på oss, och ännu roligare hur de uttalar våra namn "Geaumla Staun" haha! Jag har nog aldrig varit hos Frida så länge som i fredags om det inte har varit fest faktiskt. Jag gick hemåt sängen vid runt halv tolv. Ett helt under att människan som somnar vid åtta faktiskt var pigg och allert!
Lördag, på fredagskvällen hade Hanna ringt mig och undrat om jag ville jobba på Ingrids systers bröllopsfest. Såklart jag ville det! Jag kan inte motstå något som har med bröllop att göra, och inte tjäna lite extra slantar eller att umgås med Fia, som också skulle jobba. Så jag chillade hela dagen och laddade batterierna. Framåt kvällen så drog jag till Eken och Cajsa för att möta upp Fialottan innan vi skulle käka. Vi drog till Tacobaren och fördrev lite tid innan vi skulle vara på Kvarnen. Vi kom dit lite tidigare och hjälpte cateringfirman att servera till efterrätten. Sen gick vi ner till baren och började förbereda. Sen blev det full rulle. Folket var törstiga, väldigt törstiga. Det var inte många minuter under kvällen då det var lugnt, men alla var så himla trevliga och glada. Jag och Fia stod och dansade bakom bardisken och pratade med intressanta gäster. Vi hade en stunds nostalgi av att vara tretton också, väldigt humoristiskt. Klockan flög fram och helt plötsligt var klockan nästan tre och vi stängde baren för att spendera några låtar på dansgolvet. Mycket roligt måste jag säga! Runt halv fyra-fyra tiden var vi helt slut och med applåder och tack så begav vi oss hem. Vi låg i Fias säng och hade yttligare några minuter av trettonårsnostalgi innan vi somnade.
Söndagen, började av att solen stack i mina ögon och Fias förkylda snarkar mina öron. Men ändå var det rätt så mycket mysighetsstämplat. Vi åt frukost och tog en solig promenad. När jag väl kommit hem så kom tröttman ifatt så jag drog några avsnitt O.C. Senare på kvällen hämtade Johan upp mig och vi gjorde en "Söderhamnare" och tog en fika på Donken. Konspirationsteorier, båtar, framtidsmål och såklart lite pole. Fin fin söndag må jag säga.


Härligare helg kan man nästan inte begära! Och det känns nästan inte som att min helg riktigt är slut, ikväll är det pole dance vilket jag varje vecka ser som veckans höjdpunkt. Lovely.


Carolina.

Gårdagen var så himla lyckad! Jag och den dära Fia var kungar i baren och dansade halva kvällen. Brudparet var så fantastiskt fina och snälla, stort grattis till dem. En av de bästa festerna någonsin, räknas det när man är nykter och jobbar? JA FÖRFAN!



Jag vaknade upp relativt tidigt av att solen retade ögonen hemma hos Fia, de tycker inte om gardiner. Efter hungerdöden vaknade hon, antagligen av sitt eget snarkande, och vi åt mysig frukost. Vi promenerade ner på stan och satt i solen. Den underbara solen som påminner oss om att veckor går snabbt och våren faktiskt kommer hit snart. Lovely! Nu sitter jag och förbereder mig mentalt på en dusch och försöker övertala Johan om bio, helst Burlesque (och jag hoppas att han läser det här och vill vara snäll), det känns riktigt bra med tanken av bio ikväll.



Här sitter jag i min gladbubbla och vill ha min Marina här med mig <3


Carolina.

Igår när jag hade fredagsmys med fruga och långa så ringde Hanna till mig. Det var länge sedan jag såg hennes nummer på displayen så jag blev rätt så förvånad. Ännu mer förvånad blev jag då hon frågade mig om jag vill jobba i baren på Ingrids (http://enoughisenough.blogg.se) systers bröllop! Det ska bli riktigt kul, jag och Fia ska sätta den baren i gungning. Jag tror denna lördagsnatt kommer bli fantastiskt rolig!



Carolina.

Let's dance in style let's dance for a while,
Heaven can wait we're only watching the skies,
Hoping for the best but expecting the worst,
Are you gonna drop the bomb or not?

Let us die young or let us live forever,
Don't have the power but we never say never,
Sitting in the sandpit life is a short trip,
Music's for the sad man

Can you imagine when this race is run,
Turn our golden faces into the sun,
Praising our leaders getting in tune,
The music's played by the mad man

Forever young, I wanna be forever young,
Do you really wanna live forever?
Forever forever
Forever young, I wanna be forever young,
Do you really wanna live forever?
Forever forever

Some are like water some are like the heat,
Some are the melodies some are the beat,
Sooner or later they'll all be gone,
Why don't they stay young?
It's hard to get old without a cause,
I don't want to perish like a fading voice,
Youth is like diamonds in the sun,
And diamonds are forever,
So many adventures couldn't happened today,
So many songs that we forgot to play,
So many dreams swinging out in the blue,
We let them come true
Forever young I wanna be forever young,
Do you really wanna live forever?
Forever, forever
Forever young, I wanna be forever young,
Do you really wanna live forever?
Forever, forever
Forever young, I wanna be forever young,
Do you really wanna live forever?
Forever, forever
Forever young, I wanna to be forever young
Do you really wanna live forever?
Forever, forever...

Jag tror jag mest kommer ihåg hur det var att kunna skriva "Jag är kär", men jag minns aldrig känslan i att vara det. Men så har ord alltid fastnat hårdare i mig. Jag och mina ord, det är en kärleksresa som alltid består.

Carolina.

Nu är min blogg lite roligare med nytt utseende och allt. Vem vet, hon kanske har inspirerat mig till att faktiskt läara mig hur man gör nu!

Men puss på henne

Carolina ♥