- 23.33

En liten del i mitt hjärta gråter, ganska tyst men det ekar ganska rejält ändå. Minnet av en älskad, krossad och bleknat. Som att se på ett gammalt fotografi som inte avslöjar skeletten i garderoben. Jag visste, men jag visste inte. För mig är det skakande, att du fallit så långt från den jag trodde du var.



Jag undrar vem jag var då. När den jag är nu inte kan förstå hur du tänker.


Carolina.

Kommentarer
Postat av: M.

Förstår att det är skitjobbigt men samtidigt hade du aldrig älskat då om du VISSTE att han var sån, då. Du kan inte se ner på det som var för nåt som blivit nu. Gör inte det.

2010-09-21 @ 00:41:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0