- ord som egentligen inte existerar
Det känns som att jag har tappat lite det här med att skriva, eller så har jag funnit balansen i cencuren. Vilket som så saknar jag att slänga ur mig ord som jag senare läser och kommer tillbaka till. Jag tycker om att höra hur tangenterna smattrar ikapp med antagligen Kings of Leon. Ibland tycker jag om att bara rulla igenom min blogg och se svåra tider smälta samman med skratt som klingar i hjärtat. Antingen så är det att jag står och stampar i ett uppehållsrum i mitt huvud där det är kaos som behövs ordnas upp eller så har jag funnit platsen av ro och säkerhet. Jag kan inte riktigt definiera det.
Jag sitter hemma hos min mamma i Söderhamn, där tiden tycks har stått stilla, men kaffemugg och Use Somebody. Det känns tryggt här men samtidigt skrämmande, att jag under en månad har förändrats. Eller jag kanske inte har det utan intelar mig själv att jag har det för att man borde. Men det spelar ingen roll, ärligt talat, förr eller senare hamnbar man väl i detta tillstånd då man en gång slitits ut ur tryggheten för att flyga av egen kraft och sedan återvända. Ett bitterljuvt möte med sitt förflutna och sin framtid.
Jag känner mig glad, lycklig och rofylld. I själen. Ett stabilt tillstånd som under hösten fylls på av färg och det bitterljuva, som jag så många gånger tjatat om. Det var ett bra tag sedan jag kände mig säker i mig själv på det här sättet. Jag känner mig bra på något, och har något som bara är mitt. Även om jag inte har kommit till min topp så vet jag att jag har goda chanser att ta mig dit. Jag har ett självförtroende som inte är en produkt av något utifrån utan det kommer från mitt inre.
Ikväll skulle jag vilja slöhänga med några vänner, kanske dela en pizza eller bara ta en biltur. Det känns rätt just nu. Undrar om det är någon som delar min tanke.
Jag sitter hemma hos min mamma i Söderhamn, där tiden tycks har stått stilla, men kaffemugg och Use Somebody. Det känns tryggt här men samtidigt skrämmande, att jag under en månad har förändrats. Eller jag kanske inte har det utan intelar mig själv att jag har det för att man borde. Men det spelar ingen roll, ärligt talat, förr eller senare hamnbar man väl i detta tillstånd då man en gång slitits ut ur tryggheten för att flyga av egen kraft och sedan återvända. Ett bitterljuvt möte med sitt förflutna och sin framtid.
Jag känner mig glad, lycklig och rofylld. I själen. Ett stabilt tillstånd som under hösten fylls på av färg och det bitterljuva, som jag så många gånger tjatat om. Det var ett bra tag sedan jag kände mig säker i mig själv på det här sättet. Jag känner mig bra på något, och har något som bara är mitt. Även om jag inte har kommit till min topp så vet jag att jag har goda chanser att ta mig dit. Jag har ett självförtroende som inte är en produkt av något utifrån utan det kommer från mitt inre.
Ikväll skulle jag vilja slöhänga med några vänner, kanske dela en pizza eller bara ta en biltur. Det känns rätt just nu. Undrar om det är någon som delar min tanke.
She said call me now baby, and I'd come a running.
She said call me now baby, and I'd come a running.
If you'd call me now, baby then I'd come a running.
I'm on call, to be there.
One and all, to be there.
And When I fall, to pieces.
Lord you know, I'll be there waiting.
To be there.
To be there.
Coco Cherie.
Kommentarer
Trackback
