- "I love...I love...I love you!"

Nu har jag och Fia halvt dött om inte helt. Stolthet och fördom sätter sig enda in i själen. Det kanske inte bara är själva berättelsen, men helheten med musik och bilder. Man smälter en bit och flyter bort i en overklig verklighet. Ser man bortom det uppenbara så upplever man en sådan fridfullhet och känner det djupaste av hjärtslag för något som inte är ens eget. Man håller andan och vågar knappt viska ut de ord som sitter i ryggraden. Så som jag en gång har känt påriktigt, i min verklighet. Idag har vi tillsammans hon och jag med lite hjälp av berörande musik farmbringat något som hade tagit mitt liv för några månader. Men idag kändes det som en jobbig lättnad. Men jag mår bra, det är Stoltheten och Fördomen tror jag, det var länge sedan jag såg den och hade nästan glömt känslan. Jag har glömt många känslor, några saknar jag.



Men nu ska jag fortsätta min filmnatt med Fia (som nu blev renad i gryningen). Godnatt.


THE GIRL IN THE DIRTY  SHIRT

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0