Olina

Söndagsångest, utan ångesten. Det är en dag då man bara är lugn och seg, även fast man inte gjorde något igår. Jag har nog haft söndag i två dagar nu och ångesten kom igår. Men idag känns bara som ett nu, en dag tillängnad åt de små sakerna. Idag är en bra dag till att blogga, småpyssla, halvsova, lyssna på lugn dämpad musik, läsa, inte dö i brist på cigg, se en film, dricka kaffe, ligga och ha mysiga samtal i sängen, äta en god fruktsallad, sätta upp en ny vägg, gråta lite, kramas, börja städa men sluta efter tio minuter mm.

Just nu önskar jag att jag hade min pappas dator så jag kunde spendera hela dagen på mitt rum i min säng. Fast det kan jag ju ändå men idag känns som en skrivdag så ni förstår kopplingen. Och att kunna lyssna på musik, från Spotify. Bästa Spotify, då skulle jag lyssna på lite Lily Allen, mycket City and Colour, en del Kings of Leon och låtar från diverse artister.

Idag är en bra dag efter en bra långhelg. Det känns som en dag då man står på en knivspets, ett enda felsteg och det är kört. Men så är det ändå inte. Det är bara förklätt till något annat.

Tittar man ut så är det inneväder, känner man efter hos sig själv så känns det som inneväder. Det är bra. Känner man att de två inte går i hop så skär det sig i kroppen. Men jag hoppas på lite sol snart, jag önskar lata dagar i solen på en filt i ett gräs med en eller två bra vänner.

Helgen var bra. Otroligt bra. Mina två var här, mina fina var baldrottningar och modeller, en glädje som spreds där solen inte nådde. Mys, skratt, närhet, kärlek, långa nattimmar och många andetag.

När jag får barn ska jag inte ge dem leksaker som låter!


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT