Olina

Jag har funderat på hur jag ska klara mig när jag flyttar själv, jag tycker väldigt mycket om att vara själv, ta tid som bara finns för mig själv. Men, jag avskyr att vara ensam om nätterna, det har jag alltid gjort. Kanske har jag någon form av vuxen mörkrädsla, osäkerhet. Jag säger inte att jag behöver sova MED någon men att veta att det finns en annan levande varelse i min bostad känns så mycket mer betryggande. Jag är inte rädd för alternativa väsen, om något sådan nu finns, jag är inte rädd för att det skulle bryta sig någon in och mörda, stjäla och våldta. Inget som skulle kunna hända skrämmer mig, men ändå känner jag olusten att somna vi ett tomt hus.

Men mörkrädsla växer man väl ifrån, så kanske växer jag ifrån det här. Tills vidare kanske jag får förse mig med fina människor som vill sova hos mig, åtminstone tanken.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

Återigen inspirationsväder! det gör mig glad, men jag börjar seriöst fundera på vädrets humörsvängningar, igår var det blåsigt grått snöoväder och idag skiner solen och det droppar från taken. Idag tänker jag inte hoppas på en väg mot våren.

Det är helg igen, och efter en vecka med åtminstone några energisugare så känns det ganska skönt med helg. Jag vet dock inte vad som händer ikväll, jag vet inte heller om jag vill eller inte vill att det ska hända något ikväll. Det går en film på tv som jag skulle vilja se, fast man kan ju alltid ladda hem den någon annan gång. Men vad ska hända annars? i princip alla jag känner har redan planer, undra om jag kan krypa in i någon av dem. Humdidum. Jag känner mig lite sprallig, jag vet inte vad jag ska lägga den energin, men jag tror jag ska fördela lite av den till mitt rum som är i stort behov att plockas rent. Inte trodde jag att jag faktiskt hade så mycket kläder.

Morgondagen heter lördag och jag ska faktiskt spendera en trevlig kväll med käraste Ante för vi ska ta en liten roadtrip upp till Hudiksvall för att stötta och lyssna på våra fina vänner som spelar i Views. Det är något jag ser framemot, att se vad den där hemlisen är som Wille lurat dit mig för. Vad jag har hört så är det även en längre spelning, vilket ska bli väldans kul. Musik förgyller livet. Iallafall bra musik.

I morgon åker Isabell för att ramla i backen, det är skidsäsong och alla flyr sina hemstäder för vinterbyar. Jag har inte sett henne på för länge, det känns lite motigt, jag har inte ens pratat med henne särskilt mycket. Jag förstår inte, jag kan verkligen inte förstå varför. Det finns ingen att skylla på förutom mig själv, varför har jag inte ringt henne?!

Nej, jag ska inte lägga ett dåligt humör på mig idag, jag ska vara minst lika glad som jag var igår om inte ännu mer. Solen lyser, allt känns förvånatsvärt bra och det kliar i kroppen av energi. Jag får slå mig själv på söndag, då ska jag sakna henne, och de andra.

Plupp på alla bra!


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

Jag vill säga att jag saknar dig, men jag vågar inte.
Jag viskar "Jag älskar dig", fast jag inte vet om jag får.
Jag tänker på dig, även fast jag vet att jag inte borde.
Jag ser ditt namn och det känns som att marken under skakar.
Jag gör allt jag gör för jag står på en grund av det vi byggde upp.

Det är försent att älska dig nu som Hellström nyss sa, men jag kan inte se likgiltigheten komma.


Man kan tro att jag står kvar och stampar, kanske just idag. Jag stannade bara upp och kände efter. Efter något jag annars kanske känner men jag ignorerar. Jag har blivit bra på att låtsas som att jag lever i ett helt annat liv än vad jag gör. Men jag lever ett nytt liv, ett annorlunda. Utan den där känslan som fick upp mig om morgonen förut. Det går bra nu, bara ingen påminner mig. Jag ska ta idag, sen ska jag fortsätta låtsas som något annat, slå mig själv med andra tankar. Eller nej, jag vill inte vänta tills dagens slut, jag tror jag börjar nu. Nu ska jag lyssna på Milk, inget annat, bara Milk.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

vad jag bryr mig om nu
är att du kommer nära mig
även om det är för sent att älska dig
vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn

vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
vad jag bryr mig om nu är att aldrig ge
hjärtat rakt ut

vad jag bryr mig om nu
är att du ligger vaken
i morgontimmen när regnet slår mot fönstret
och det låter som nån går på dig
vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
hur smutsigt livet blivit

och vad jag bryr mig om nu är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt
vad jag bryr mig om nu
är dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig

vad jag bryr om är att se dig gråta
för jag har gråtit
och du ringde aldrig
vad jag bryr mig om nu är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

vad jag bryr mig om är att se som i slowmotion
när du går sönder inuti
så som jag gjorde det
vad jag bryr mig om nu är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

vad jag bryr mig om nu är att höra dig
andas
veta att du är nära
förlåt nu slutar jag

vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

säg nånting
säg nånting

vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

vad jag bryr mig om är att du kallar på mig


.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

Du är så fin så det gör mig sjuk.

Det rör runt i mitt huvud och ingenting verkar logiskt längre. Jag förstår inte ens mina egna tankar. Hela kroppen skriker det huvudet försöker säga, men ändå förstår jag inte vad som händer. Jag ser mig inte mätt även fast mitt huvud tar stryk. Jag vet inte vad, inte varför och inte heller hur, men jag vet att. Det finns där för någon anledning. Antagligen för att plåga ett redan plågat sinne. Förnuftet försöker övertala känslan om att det ringer varningssignaler men det hör inte. Jag har redan förlorat.

Jag försöker skaka av mig känslan. Ibland tror jag att jag lyckas, men den håller i sig i mitt skinn med vassa klor.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

idag är det ett sådant Baby Bell och Olina väder så man bara vill slänga på sig solglasögon och ballerina, promenera till Bergvik för att äta kaksmet sen plocka vitsippor. men det kommer snart en tid då vi får vara VÅRPRINSESSOR med, som Isabell så vackert beskriver.




En äkta vän står aldrig i vägen för dig, om du inte råkar vara på väg nedåt.
- Arnold Glasow


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

nu har jag hamnat i den där perioden igen, då man knappt kan sova för jag har en enda tanke med miljontals bilder i. bitar och melodier som slingrar sig genom en land av dimma. för dimma är allt vad det är, inget mer inget mindre. men jag älskar den tanken, den är vacker men oåtkomlig. så oavsett så blir jag nästan paralyserad av tanken och under perioder av mitt nuvarande liv så byggs den gång på gång upp för att sedan brytas ner.

jag har funnit någon slags ro i mig själv, men den rör inte mina tankar som allt för ofta är kaotiska. upp och ner, in och ut. men varje gång, period så hör jag även Isabells röst i huvudet. den piskar mig till förstånd.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

att du inte tror att jag genomskådar dig, och att du underskattar en vänskap. det tycker jag är skrattretande. jag har inget illa att säga om dig, jag bara tycker att din naivitet är komisk.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

jag tror jag flyger med en betongboja kring fotleden. men jag får se det positiva i det hela att jag faktiskt flyger en bit.

jag förundras gång på gång på livet, hur människorna runt omkring en kommer och går in i ens liv. jag har några människor som är som vålnader i mitt liv, kommer och går som de vill och känner. sen så har jag såklart de som jag lägger mitt liv i deras händer. men det är dessa vålnader som jag förundras över. det kan gå veckor, månader, ja till och med år, utan att jag hör ifrån dessa. sen kan det finnas den där perioden då man är deras mittpunkt. varför är det så egentligen? och jag vet inte vad jag känner inför det, en del av mig vill bara skrika och en del är tacksam för den tiden. jag förstår bara inte att det inte ligger på en och samma nivå ungefär. såklart man har perioder då man känner mer eller mindre för en människa, kanske för att någon annan tar upp mycket av den tiden eller för att man känner att man behöver något annat. men på något vis så försöker jag ändå balansera en svår harmoni bland mina vänner. fast jag kanske är lika dålig i deras ögon med, vem vet. men jag funderar hur deras tankar fungerar. är det så att de kommer på helt plötsligt att "åh Carolina, hon är bra hon" och sedan glömmer bort det eller inser att jag inte är det?

jag förstår att man kan växa ifrån varandra av olika anledningar men det är jo-jo liknande beteende förstår jag inte helt. kan någon förklara det för mig? vissa verkar ha lite utav det här "vill ha det man inte kan få"-beteendet. kanske är det så att när jag visar att jag vill umgås med människorna i fråga så känns det inte lika frestande som det kanske gör då jag är fullbokad?

sen så kan jag också finna mig själv förundras över vissa människors dragningskraft till mig, den kan kännas så hård ibland, man märker på människor att de vill vara nära en och det är lite märkligt att märka själv. man har den skandinaviska blygsamheten att intala sig själv att "åh, nej ingen kan väl dras till mig?!" men när man märker att någon man inte känner så bra vill vara i ens närhet av någon anledning kan inte ens den blygsamheten undangömma frågan varför. men många av dessa blir en vålnad, man får känslan av att de upptäcker efter ett tag att jag kanske inte hade det de trodde, och jag undrar varje gång vad det är de såg från början. aldrig varför de bleknar utan bara vad det var de såg från början.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

så sitterman här "datorlös" och allt. trots att jag får dåndimpen på våran gamla nästan värdelösa dator så känner jag mig ganska uppåt ändå och jag vet inte varför. kvällen kommer bli lugn och tyst antar jag men det känns ändå ganska skönt, är inte alls på något partyhumör fast Ante har försökt fått mig att vilja följa med på fest. väldigt snällt av honom, men jag tror jag laddar till någon annan gång. jag ska nog bara kolla på någon film med mig själv ikväll, känns som en sådan kväll idag.

pappa var här idag, som jag skrev om i förra inlägget, och det var faktiskt väldans trevligt. kändes lite mysko att gå och fika med både mamma och pappa. men jag blev glad. ni kanske tycker att det inte verkar vara något märkvärdigt med det, men är man en skilsmässounge med föräldrar som inte drar jämnt så är det verkligen märkvärdigt att kunna ta en simpel fika med båda sina föräldrar, trots att man är 21! det var verkligen trevligt att pappa kom idag. det är knepigt men varje gång pappa kommer hit så blir jag som en sjuåring och slåss om hans uppmärksamhet och ska visa honom hundra saker medan jag berättar hundra till. han hinner inte med att ens höra hälften. jag vet att jag skrev att pappa och jag jämt bråkar osv när vi träffas men ändå så blir jag på det här viset, han är ju ändå min pappa. det sorgliga med idag är just att han tog med sig datorn och att jag får sitta på den här datorn som bara vill mig illa alltså, jag tror seriöst att den krånglar bara för att göra mig irriterad.

men i morgon ska jag äntligen få umgås lite med Natasja, och det gör mig himla glad. det blir så lätt att vi inte umgås på flera veckor, men sen har vi sjukt kul då vi ses även fast vi inte gör så mycket. det är nog mest för att hon är så himla rolig. så jag ser verkligen framemot i morgon, hoppas det blir trevligt. tanken är att bara slappa här hemma hos mig med lite vin och prat, men vem vet om vi råkar hamna i en skogsglänta eller byter skor. med henne vet man aldrig. men puss på henne vartfall!

men en sak förstår jag inte, att jag ens försöker vara trevlig i vissa fall. det verkas inte uppskatta och jag vet inte vad jag gör för fel. nu låter det som om jag är på dåligt humör, men det är jag inte. det är bara så att vissa saker förstår man helt enkelt inte och det gör mig frustrerad. jag förstår mig inte på mig själv att jag ens orkar bry mig. ingen annan verkar ju ändå inte bry sig om något heller. jag önskar att jag hade egenskapen att bara rycka på axlarna och strunta i saker och ting, sluta lägga sådan stor vikt i saker som ändå bara gör mig frustrerad. jag ska verkligen försöka ändra på det. en bekymmersfri Carolina vore väl ändå härligt?

men nu var det en himla massa humörsvängningar på en gång. jag hoppar till som en ivrig hundvalp för minsta lilla uppmuntran och hoppas på något bra. man kanske skulle ta och bli helt apatisk ett tag, lägga känslor på is en stund tills inget står och faller på minsta lilla. fan, vad jag kan få saker att låta hopplöst jämt, men det har väl alltid varit mitt problem, eller hur? det är det såklart inte. jag har kommit underfund med att allt egentligen är super bra, fast ibland snubblar man över svarta hål som känns mycket djupare än vad de är. så är det nog.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

idag var en dag, en vanlig dag som alla andra. fram tills jag fick mina tankar till att kanske logga in på blogg.se. där står det med stora bokstäver en add för att det är Fredag den trettonde. självklart. det har jag inte tänkt på alls, jag har uppenbarligen tänkt att det är Alla Hjärtansdag i morgon och att Alla Hjärtans är på en lördag i år, men tror ni att jag tänkte att det var fredag den trettonde idag?ni kanske märker att jag inte gjorde det. jag medger att jag faktiskt är en vidskeplig människa, jag går inte under stegar, lägger nycklar på bord etc. jag går inte under stegar dels för att jag är rädd att den ska ramla i huvudet på mig med. så idag är det fredagen den trettonde, otursdag eller turdag? det är så himla olika, jag känner så många, många fler faktiskt, som har det som sin turdag medan flera stycken helst vill krypa under täcket denna dag. jag har inte riktigt bestämt mig för vad den gör för mig, inget tror jag. eller förra fredagen den trettonde jag har minne av var på Hultsfred förra året. det var nog en av de bästa dagarna på året! man kan ju alltid hoppas att jag hamnar i kategorien med de som har denna dag som turdag. det vore lite jobbigt annars eftersom jag ska ner på stan och uträtta lite ärenden. jag halkar väl och bryter benet eller något med min otur. suck. jag har en tendens att lyckas med de mest klumpiga sakerna man kan tänka sig. inte bara de vanliga snubbla, välta och ha sönder saker, nej inte då! utan i höstas till exempel så lyckades jag låsa mig ute, inte en gång utan TVÅ gånger under en period på en månad kanske! den ena var dock i onyktert tillstånd och en helt annan historia men otroligt klumpig iallafall.

idag kommer min pappa hit med. det skulle kunna vara en glad nyhet om det inte vore så illa att han ska hämta datorn. det som är illa kanske är att jag känner mer sorg att han ska ta ifrån mig min kära dator (eller sin, men vem märker ord?!) än att han ska komma hit. men pappa och jag bråkar bara varje gång vi umgås, det gör inte datorn! jag är ingen känslolös människa, men som ni kanske märker har jag en komplex relation med min pappa. men han är rysligt bra för det. jag tror vi bara är för lika eller alldeles för olika, jag har inte bestämt mig än.

men det ska bli lite skönt med på samma gång, att kanske vända tillbaka dygnet lite. det blir lätt så att man sitter vid datorn och i brist på annat sitter och kollar runt på youtube i några timmar istället för att sova. och jag har ju faktiskt en dator med, en dålig, men det är en dator iallafall!

nej, nu borde jag verkligen klä på mig och ta mig ner på stan. jag kan bara inte slita mig!


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

jag har åtrigen hittat en gammal favoritlåt, en jag inte har kunnat lyssnat på på länge. men den är så himla vacker, men väldigt ångestfylld, kanske inte bäst för min inre kamp. men idag känns den bara vacker. som allt annat, allt känns så himla vacker just idag och jag vet inte varför. det är inget specielt idag, inget vackrare än igår eller mer stabilt. med på något förunderligt vis så klarar jag av det idag. jag känner mig en smula stark idag.

jag flyger inte högt av glädje men jag känner mig bra ändå, jag har en Millan på Msn som jag känner att det var ett tag sedan jag kände sådan stark saknad av. hon är en vän, en nära vän till mig, en relation som inte är så himla okomplicerad som kanske någon av mina andra relationer är. jag vet inte riktigt varför heller. det har varit mycket upp och ner, det har funnits stunder då vi har skurits och stunder då det inte har funnits något mer underbart. även fast vi aldrig har varit riktigt osams. och nu, nu när allting är som det är så är det som att det finns en spärr i mig som gör det svårt att umgås med henne så som jag gjort förut. hon symboliserar en tid, en som känns så svårt nu. hon är låten Why i kött och blod. min vänskap med henne känns på något sätt bitterljuv, och minnen vi delar är i största grad minnen som gör mig illa om jag känner mig dämpad. men det ska inte hindra oss, det vill jag inte. inte alls. jag tycker inte om psykologiska spärrar. de ska bort. jag älskar henne även fast jag kanske inte visar det på samma sätt jag ger mina andra vänner uppskattning. jag tror hon vet det.

tror ni inte att jag spillde kaffe på mitt rena golv idag då? och sedan i sängen?! jag har ingen kroppskontroll idag. hoppas den blir bättre tills jag ska ner på stan och fika med Marina som ska färga håret på mig idag. hoppas det blir bra iallafall så jag slipper ha mössa påmig en månad.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

SÅ, nu är mitt rum skinande rent och det känns som ännu en tyngd har försvunnit från mitt sinne. nu ska jag avnjuta min Elle och Cola, mys mys.


jag tänkte stötta mina vänner och ett otroligt bra band för en gång skull så gå in och lyssna på deras nya låt 'Walking Man', skitbra enligt mig:

www.myspace.com/theviewsmusic


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

Nu jäklar! här ska det städas. Efter kaffet i min favorit mugg ska jag plocka, damma, skura så det står hej vilt till. Nu finns det ingen återvändo, efter många dagars "jag gör det sen" så ska jag jäklaranamma ta tag i mitt stökiga rum. Det är soligt, jag har satt ihop en städmusik-lista på Spotify med bara en massa ovettig och vettig musik, min mamma smittar av sig städmani så nu känner jag att det är dags (och jag utelämnar det faktum om att jag såg en silverfisk igår som lämnat en sömnlös natt åt mig). PEPP! Nytt år, nytt humör, ny framtidsvision, nystädat rum. Det låter så himla bra alltså.

När solen ligger på så känner jag styrkan att resa mig upp och vara glad, det tänker jag nyttja till det bättre och hålla mig sysselsatt idag tills mörkret knackar på och förhoppningsvis hålla kvar solens hopp. Men jag måste säga nu när jag har kollat igenom mina senare inlägg att jag mår bra nu, även om jag har mina hål jag har en tendens att inte se så jag faller. Det är en himla fin känsla att kunna säga att jag mår bra nu, jag har vissa sår som kanske kommer ta år att läka, men jag tror att bara jag håller kvar den här känslan så ska jag nog kunna hantera dessa mycket bättre. Idag är jag glad, så himla glad, trots att kroppen värker och likaså minnen. Men idag har jag inte tid att lägga vikt i det för idag ska det fanemig städas! och finns det något bättre sätt än att ladda med en mugg kaffe, musik som man annars smyger under mattan med och sol?

Jag förstår inte på mig själv ibland, för när det blir väder som det är idag - lyckopiller soligt, så får jag sådan lust att städa/plugga/ göra nyttiga saker istället för att kanske hitta på något med mina vänner till exempel. Det borde ju vara helt tvärtom, jag tror det har med energin solen faktiskt utstrålar. Just nu önskar jag att jag gick i skolan, helst Cfl, och slutat tidigare för att ha hemstudier, få sitta och slita med en uppsats som ska vara inlämnad om två veckor. Att få sitta och göra lite research om något intressant ämne medan solen smyger sig in och retar ögat samtidigt som jag gör hundra saker samtidigt. Till exempel, skriver på uppsatsen, sitter på Msn med helst Millan i det här fallet, dricker kaffe, sjunger med till Christina Aguileras 'Candyman' i allra falskaste tonart och samtidigt får så mycket bra gjort.

Jag är så himla kär i det här vädret, det gör mig bra, det lyfter mig. Säkerligen alla andra med, men nu pratar vi faktiskt ur mitt perspektiv. Jag känner att jag skulle kunna sitta och skriva helt ovettiga saker hela dagen. Jag kommer nog aldrig förstå hur blogga kan kännas så bra, som det alltid gör för mig, oavsett bra eller dåligt humör. Jag förstår inte heller varför jag gör det, är det så att jag vill ha uppmärksamhet trots att jag förnekar det? eller behöver jag skriva av mig, fast då skulle jag lika gärna kunnat skriva i ett privat textdokument? Men jag bryr mig inte vad andra tror och tycker, jag skiver för att jag mår bra av det oavsett tanken bakom just en blogg. Kanske för att jag uttrycker känslor jag inte kan ge någon annan i direkta ord, kanske för att dokumentera min egna kamp för mig själv och alla andra. Kanske för att det finns saker som känts viktiga då men inte tillräckligt viktiga att komma ihåg senare och därmed finns de kvar till senare då jag glömt bort dem. Eller kanske vill jag nå ut till de som är viktiga som har sårat mig eller jag sårat dem, till de som betyder och ger mig liv. Det är nog först och främst att jag kan uttrycka mig bäst i skrivna ord och därmed når mina känslor längre än min egna dator (eller pappas i detta fall). Det är något som känns specielt med att göra en mugg kaffe och sätta sig framför datorn och se hur fingrarna nästan rör sig av sig själv. Just den ritualen, vanan. Jag kanske har ett störe behov av att uttrycka mig offentligt, att få min röst hörd än andra. Jag är kanske så pass osäker på mig själv eller så kanske jag är så pass säker, man kan vrida och vända på det här i evighet men något jag inte tänker förneka är att något av det stämmer men det spelar ingen roll sålänge jag mår bra utav det. Just nu så behöver jag saker som JAG mår bra utav och om en liten blogg som folk kan avgöra om de vill läsa eller inte får mig att må bra så har jag inga planer på att sluta.

Men något jag har tänkt på är något en "vän" skrev i SIN blogg för ett tag sedan som jag tyckte var så sann och jag kände mig träffad på en gång, var censuren. Att man inte skriver det direkta. Jag tror inte att jag skulle skriva direkt "Caroline sårade mina känslor när hon sa det..", dels för att det känns oväsentligt VEM som gjorde det eftersom jag skriver oftast och hela tiden ner MINA känslor, och dels så tror jag att man har den såkallade skandinaviska artigheten, det är fult att utpeka någon. Därutav så bäddar man in sina känslor i mer eller mindre kryptiska meningar som "Hon skaver i min själ för ord som aldrig kommer glömmas" etc. Jag är expert på det, kanske för att jag tycker om känsloladdade ord eller för att jag inte vill direkt såra någon och om det har hänt något så vet nog den människan om vad som hänt och då behöver inte hela nätvärlden ha rätten att veta vem. Nu var det en väldigt massa babbel från min sida, vissa ouppklarade andra klara som glas, jag har givit mig själv och alla andra bloggare en känga och det känns bra, att vara medveten om vad man gör. Ingen är perfekt men alla har rätten att uttrycka sig oavsett anledningen bakom det eller tillgångasättet.

Nu hör jag en låt som påminner mig om soliga dagar och en Peppe, herre vad jag tycker om att bli påmind om mina vänner genom musik! Jag önskar att jag kunda ha alla nära mig jämt, de är så fina, får ni chansen - lär känna dem! Ni kommer inte ångra er.

Tillsvidare, ha en bra dag!


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

när ska det onda gå över?

.

nu ska jag nog plocka upp lite och tända ljus, bara för mig själv. jag tror jag ska omringa mig med saker som inspirerar mig för jag känner mig ganska kreativ, jag behöver bara få en liten knuff i ryggen. jag har lite växtvärk i själen känner jag så jag ska nog bara ta det lugnt ett tag och bara göra saker jag mår bra av, för-stunden saker.

skriken på insidan får jag helt enkelt ignorera.

THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

60-tals musik skapar sol i sinnet trots molnen hopar sig utanför mitt fönster.

jag vill göra en förändring med mig själv, det är tid för det nu. jag vill klippa och färga håret, jag vet bara inte hur, ena dgen vill jag bli blond igen andra dagen så vill jag ha kvar mitt mörka. kanske ett mellanting, men hur och hur ska jag klippa mig? jag vill göra en synbar förändring, det skulle jag må bra av, men jag vill inte klippa av mig mitt långa hår för jag trivs i det. - dagens I-landsproblem 28621099759.

just nu vill jag bara åka till Vansbro och vara hos Peppe med både Moulin Rouge och Rock-a-doodle, för nostalgins skull. bara göra ingenting och allting på en och samma gång. bråka om vilken musik vi ska lyssna på, och sjunga med i det vi kommer överrens om. äta frukost i sängen ska vi göra med, bara för att det också är nostalgi.

appropå nostalgi, allt jag kände för att lyssna på igår var Moulin Rouges soundrack så nu tror jag att jag kan varenda text i den filmen. så när jag kommer till Peppe så ska vi fanimig sjunga Elephant love medleyt!

herre vad jag är pepp på 2009, inte för att jag tror att det kommer vara bättre än något annat år, som 2006 t.ex. men jag har så mycket att se framemot. även om det bara är små mål fram till det där stora målet jag inte vet vad det är.

* åka på festival
* flytta
* åka till Vansbro
* göra projekt 1 och 2, förhoppningsvis 3 med
* åka till Stockholm med Peppe
* klippa mig
* gå på Harry Potter - halvblodsprinsen med Marina (viktigt!)
* fira en försenad jul med Annika i Gävle
* tattuera mig
säkerligen minst hundra småsaker till, det kommer antagligen en uppdatering senare i år.


THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

jag har nyss fått den briljanta idéen till två tre projekt ingen kommer få reda på, inte än iallafall! jag är så bra ^^

herre, inspirationen bara flyger genom mina ådror!!

THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

igår satte jag igång med det välkända Spotify så nu sitter jag och lyssnar på en gammal solvän som jag sällan lyssnar på, varför vet jag inte, kanske för att det inte direkt är min typ av musik eller för att det finns så många fina minnen vid tonernas slut mitten och början. eller så kan det vara så att det blev en Jason Mraz-hysteri med I'M YOURS i somras som satte lite avsmak i min mun. men nu är vi tillbaka med varandra idag, för att sprida lite sol i mig och för att få ett litet avbrott från mitt sedvanliga Kings of Leon-beroende. i morgon ska jag och Isabell göra det vi gör bäst, men ändå så är det inte henne jag tänker på idag utan tankarna (tack vare Mraz antar jag) flyger iväg till Peppe och Millan, soliga sommarfester eller vårsolen. jag fick ett väldigt sug att sitta och skriva på en skoluppsats, dricka kaffe och känna hur vårsolen tar en bit av min koncentration sen hjälpa Millan med någon svenskaläxa via Msn.

men nu ska jag inte se tillbaka på stunder som varit utan längta efter nya. jag har märkt att jag sällan ser vad jag har och ser ofta tillbaka på vad jag hade, men det har jag sakta men säkert slutat med. jag har så otroligt mycket och ännu mer att se fram emot. jag börjar nästan tro att det här året är gjord för resor när jag ser på mina redan utlagda planer och tänkt då på de om ännu inte har ploppat upp i mitt huvud! det gör mig glad, för jag har aldrig varit resemänniskan, men jag tror jag är redo att upptäcka platser, människor och mig själv.

det ultimata skulle vara att få leva lycklig i en stad med alla mina fina, frågan är bara hur man får en massa olika människor att vilja på bo samma ställe. den nöten ska jag knäcka och göra verklighet av!

nej, nu ska jag nog göra min mamma glad och diska, tur att det gör henne glad för det gör då inte mig glad. diska är bland det värsta jag vet, fast dammsuga är nog ännu tråkigare.



THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

jag har fina bitterljuva tankar idag. drömmar som aldrig kommer slå in, även om man aldrig ska säga aldrig. tankar som gör mig glad och bryter ner mig en bit, men idag gör det inget för jag är inte ledsen. bara lugn saknad. jag växer känner jag, upp mot trädtopparna. om ett tag så når jag nog molnen när jag flyger. men inte än. jag ser framåt och bakåt med glädje. tack för alla fina minnen.

jag har hittat ett linne jag vill ha, till sommaren, jag ser det framför mig. en fräsch sommarkväll då solen fortfaande hänger kvar, en grillfest med gitarrtrubadur, kalla öl, fina människor och en sommarfin ledig Carolina i det linnet under en väst och härligt somriga jeans eller shorts. tänk vad mycket känslor man kan få av ett linne i en katalog.

saker jag vill göra rusar genom mig, och nu insåg jag att jag saknar två helt otroliga herrar. vi ska på äventyr med Isabell någon dag för det har jag och Robin bestämt!

THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

Åh! idag är det ett riktigt Olina/Baby Bell - väder! fylld med inspiration och glädjerus, även fast jag bara sitter inne. men jag känner solstrålarna sträcka sig enda in till min säng där jag sitter med dagens första kaffe och lyssnar på en och samma låt sjuhundrasjuttioelva gånger, bara för att den har samma känsla som vädret. samma känsla som för ett år sedan. lite som City and Colour fast ändå inte. just det här vädret inspirerar mig, lika som det skulle kunna bryta ner mig, men idag känner jag en inspirationtråd flyta i mina ådror. lust att skriva, lust att städa, lust att diskutera. skulle det vara mindre snö och vinterkänsla så hade jag haft lust att slänga på mig klackar och solglsaögon med. men en sak är säker, idag har jag lust att vara jag.

jag vill våra våran vår med finaste Isabell nu, en massa. jag vill dricka vin med Natasja. jag vill gå på bio med Marina. jag vill fika och prata musik med Linus. jag vill åka bil med Magnus. jag saknar mina fina tretidare, men just nu i detta ögonblick vill jag bara umgås med mina Söderhamnmänniskor. SEN vill jag åka till Stockholm med Peppe. åka upp till Sundsvall igen till Caroline. fast högst på listan står nog våra våran vår med mitt färgpaket för jag saknar henne så otroligt för jag inte har sett henne på en hel evighet och för att det är vårat väder ^^

men idag ska jag vara själv, jag behöver det. jag ska skriva, plocka, blädra igenom Elletidningar, klippa, se färg och må bra. tänka på att jag har en massa roligt framöver i mitt liv.

jag har tänkt på en sak, hur mycket jag tycker om att sitta och skriva. det är nog inte så mycket bara själva skivandet utan hela proceduren runt omkring skrivandet. musiken, kaffet, känslan. ja allt.

THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT

det är helt sjukt hur fort den här helgen har passerat. timmar av samtal, film och god mat och godis försvann lika snabbt som de kom. helgen har varit i högsta grad välbehövlig men nu känns allt lite tommare helt plötsligt och jag förstår inte varför. det kan vara att jag vill ha lite mer, lite mer av dessa stunder:

"klockan har passerat fyraslaget, Carolina och Caroline har lagt sig, de pratar om allt och ingenting, några tårar letar sig in lite här och där. under en djup och filosofisk diskussion om livet så säger Carolina något om hur hennes liv kanske kunnat sett ut om de levt för hundra år sedan, Caroline svarar med:
- HAHAHHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH etc etc. Carolina gör henne sällskap men skrattar nog mest åt Carolines hysteriska skrattanfall och läten. efter kanske fem - tio minuter av hysteriskt skratt så får Carolina ur sig frågan:
- vad skrattar du åt? Caroline försöker få ur sig några oförståliga ord och skrattar lite till, men till slut så har hon samlat sig tillräckligt för att säga:
- när du sa bla bla bla hundra år sedan så tänkte jag på att hundra år sedan var stenåldern! ett hysteriskt skratt utbrister ännu en gång men den här gången åt Carolines brist på historiakunnande. till slut så har de hämtat sig och fortsätter sin livsfilosofi och åter igen säger Carolina något med största allvarhet men Carolines uppmärksamhet ligger åt ett helt annat håll:
- jag borde tvätta väggarna. säger hon och stryker handen väggen, Carolina kollar på henne en stund sen bryter hon i hon i en helt otrolig skrattattack."


även fast jag är hemma så känns det som att jag inte är det. i Sundsvall kände jag mig mer som jag, Carolina. lättad på något vis, även om jag bär allt jag annars bär på så kändes det så himla lättare att vara i Sundsvall. ja, allt kändes så himla bra, till och med det dåliga. nu ska jag försöka fylla mina dagar med sysselsättning, jag ska höra om Natasja vill fika med mig, ringa och prata bort någon timme med Marina, slänga på mig solglasögon och leka att det är vår med Isabell, försöka träffa Linus, gå på fest, städa mitt rum, skriva skriva skriva, ansöka om skola. jag ska fylla min vardag med saker som får mig att må bra, då kanske ömma sår går över.

THE GIRL IN THE DIRTY SHIRT