Olina

Nu har jag inlett min 21a år i livet. Jag har panik, åldersnojja för något jag inte vet varför. Jag iaktar mitt liv hittills och ser lyckliga dagar, men det känns så långt bort. Tiden går så fort. Jag hinner knappt andas och när jag tar andetagen så inhalerar jag salta tårar. Så är fallet med denna dag iallafall. Himmel och helvete, i krig. Om jag bara fick stanna och dö i det varma för att slippa känna kylan när du går. Men jag ska försöka se framåt, skratta med mina vänner. Mina vänner som i denna kväll kommer alla finnas där för min skull, och det känns överväldigande bra.


det är så tyst nu, när värmen öppnat sig med kyla.
 jag saknar.

Carolina Stina Anna Andersson